Lufta e Kosovės
Lufta e Kosovės filloi me 28 shkurt tė vitit 1998, pas sulmit jugosllav nė fshatėrat Likoshan dhe Qirez nė Drenicė tė Kosovės.
Lufta nga 28 shkurt 1998 e deri mė 23 mars 1999 u zhvillua mes Ushtrisė Ēlirimtare tė Kosovės dhe forcave jugosllave. Ndėrsa nga 24 mars 1999 e deri mė 10 qershor 1999, Aleanca Veriatlantike NATO me bombardime tė pėrditshme nė caqet ushtarake jugosllave, me pėrkrahjen tokėsore tė UĒK-sė detyroi forcat serbomalazeze dhe Kasapin e Ballkanit Sllobodan Millosheviqin tė nėnshkruaj kapitullimin nė Kumanovė. Nė kėtė luftė u dėbuan 800,000 mijė shqiptarė, u vrane 15,000 persona, nga tė cilėt 2,400 luftėtar tė UĒK-sė e tė tjerėt civilė. Gjatė luftės janė zhdukur rreth 5,000 njerėz, fati i shumicės prej tyre ėshtė zbardhur deri nė vitin 2007, por i madh ka mbetur numri i rasteve tė pasqaruara.
Vlerėsohet, se gjatė luftės nė Kosovė (1998-1999), forcat militare dhe paramilitare serbe kanė vrarė, ekzekutuar apo masakruar nė forma mė mizore, rreth 15 mijė shqiptarė, ku 90% prej tyre qenė civilė tė pa armatosu.. Nė kėtė periudhė kohore janė pėrdhunuar afėr 20 mijė femra shqiptare. Gjithashtu, mėsohet pėr rrėmbimin e mbi 3 mijė shqiptarėve, ku pas luftės njė pjesė e tyre u gjetėn nėpėr varrezat masive nė Serbi, ndėrsa akoma nuk dihet pėr fatin e 2087 tė tjerėve. Sipas njė pėrllogaritje, gjatė periudhės kohore mars 1998 - qershor 1999, njėsitė kriminale dhe artileria e rendė serbe kanė shkatėrruar dhe djegur pjesėrisht ose tėrėsisht rreth 1.100 vendbanime Shqiptar, kanė plaēkitur, djegur e shkatėrruar mbi 200.000 shtėpi, banesa, lokale afariste, punėtori zejtare, fabrika, shkolla, biblioteka, monumente kulturore-historike, objekte kulturore, shkencore, fetare etj.